Planprogram och detaljplan där tre stadsdelar möts

Området vid Fixfabriken har varit boplats sedan stenåldern. Här har hittats rester från Sandarnafolket, bl.a. rostade hasselnötter och flintasten. År 2012 köpte HSB Göteborg och Fastighets AB Balder tillsammans den gamla Fixfabrikens mark i syfte att utveckla området. Även stadens bussgaragetomt och andra närliggande ytor ingick i det omfattande progra­marbete som Stadsbyggnadskontoret påbörjade i oktober 2013, med ambitionen att omvandla området från industritomter till en levande stadsdel med över 1000 nya bostäder. Förprojekteringen inleddes 2011 innefattade bl a ett ambitiöst program med medborgardialoger och resulterade gradvis i ett beslutat planprogram med programkarta 2015. Gestaltningen av både byggnader och landskap fortsatte i detaljplanen som vann laga kraft 2018. Planen inkluderade två olika genomförandetider, där den första delen var en del av Göteborgs Stads satsning BoStad2021.



De flesta gröna ytor runt området kunde bevaras, och kulturhistoriskt värdefulla byggnader integrerades som tidsankare i den nya stadsstrukturen. Genom att bygga vidare på tidigare gatustrukturer i programkartan knöts den nya stadsdelen samman med de intilliggande områdena Kungsladugård, Sandarna och Klippan. Fixfabriksområdet blir en viktig pusselbit som förenar tre etablerade stadsdelar med respektive unika karak­tär. Service med behov av bilparkering lokaliserades till områdets norra del vid Karl Johansgatan, medan mindre verksamheter integrerades i den nya stadsdelen. Planprogramskedet avslutades 2015/16. 

Vi bistod under processen också med underlag för att skapa liv och rörelse på platsen genom evenemang, medborgardialoger och workshops med grannar, föreningar och företag



Vi prövade fyra olika stadsplanestrukturer som en del av arbetet med planprogrammet. För att främja medborgardialogen presentera­des dessa strukturer i en workshop på Majornas Biblio­tek och publicerades även i Göteborgs-Posten. Klassisk kvartersstruktur kunde jämföras med en mer organisk, medeltida struktur eller en kvartersstruktur lånad från Vancouver med lägre hus mot gator. Eller varför inte ett grönt parkstråk genom hela området upp till Sandarna?



Planens övergripande syfte var att skapa en levande stadsdel där bostäder, service, arbetsplatser och kultur integreras i en blandstad, samtidigt som området bättre kopplades samman med de intilliggande stadsdelarna. Planen omfattade mer än 1000 nya bostäder, en ny skola och idrottshall samt lokaler för butiker, kontor, äldre­boende, utbyggd förskola och andra funktioner. För att skapa enhetlighet på denna industrihistoriska plats valdes primärt tegel som fasadmaterial och sadeltak som arkitektoniska element. 

Genom att hämta inspiration från närliggande Klippan med sina vackra tegelfabriker, Kungsladugårds lands­hövdingehus, ihop med Sandarnas ljusa och luftiga läge togs en ny typologi fram för de fyra kvarteren. En fyravåningsskala i tegel med högre torn i hörnen. Den lägre delen skapar ljusare gaturum och gårdar och samtidigt en dynamisk siluett som ger både genomsikt och utsikt. 

Efter att planen vunnit laga kraft har vi arbetat vidare med färdigprojektering av kvarteren Bränneriet, Sannaparken och Glasbruket samt Sandarnaskolan och Sandarnas vård- & omsorgsboende.

Fixfabriken

Utveckling av Fredstan

Parallellt uppdrag om utveckling av Fredstan i centrala Göteborg, "Kvarteret Johanna", med kontor och handel. På 1600-talet låg en av stadens entréer här, Drottningporten. Sedan 1800-talet har Hotellplatsen för många varit första mötet med staden och så även idag. Förslaget syftar till att förstärka den här entrén och mötet med staden. Vi ville återskapa karaktären av torg och markera platsen med en högre byggnad som landmärke samt bredda Östra larmgatan för att öppna upp stråket in i staden. För att bibehålla känslan av gatornas nuvarande skala har påbyggnad av befintliga byggnader utformats som branta tak som följer fasadindelningens rytm.  

Inom Vallgraven

Del av detaljplan för Åsa centrum

Åsa centrum genomgår sin andra utvecklingsfas genom en detaljplan som ska möjliggöra för bostäder och verksamheter att komplettera området. Planen fokuserar på att förvandla det befintliga restaurangstråket och de omkringliggande fastigheterna till ett levande och aktivt centrum året runt. 

Med förslaget ges möjlighet att skapa bostäder, kommersiella lokaler och tillhörande parkeringsplatser. Planen bygger på en fördjupad översiktsplan för Åsa och ett planprogram för centrumutveckling som betonar behovet av fler bostäder, verksamheter och förbättrade gång- och cykelvägar. Totalt omfattar planen 10 fastigheter, där en del redan är bebyggda. Detaljplanen möjliggör upp till 140 bostäder, 900 kvm verksamhetslokaler och tillhörande parkeringar. Bebyggelsen sträcker sig från två till fyra våningar. 

De nya husen ska anpassas till närliggande befintliga byggnader. Åsa betonas som en prioriterad utvecklingsort i kommunen och detta planområde är strategiskt beläget längs ett prioriterat stråk från stationen via Åsa centrum ned till Åsa havsbad och Vita sand. 

Med förslaget ges möjlighet att skapa bostäder, kommersiella lokaler och tillhörande parkeringsplatser. Planen bygger på en fördjupad översiktsplan för Åsa och ett planprogram för centrumutveckling som betonar behovet av fler bostäder, verksamheter och förbättrade gång- och cykelvägar. Totalt omfattar planen 10 fastigheter, där en del redan är bebyggda. Detaljplanen möjliggör upp till 140 bostäder, 900 kvm verksamhetslokaler och tillhörande parkeringar. Bebyggelsen sträcker sig från två till fyra våningar. 

De nya husen ska anpassas till närliggande befintliga byggnader. Åsa betonas som en prioriterad utvecklingsort i kommunen och detta planområde är strategiskt beläget längs ett prioriterat stråk från stationen via Åsa centrum ned till Åsa havsbad och Vita sand. 

Åsa Restaurangstråk

Detaljplan i tät stadsmiljö

Kämpegatan är idag en kort bakgata i centrala Göteborg som sträcker sig mellan Gullbergs kaj i norr och Götatunnelns nedfart i söder. Läget är bra, Göteborgs stad har stora planer för stadsdelen som kommit att bli känd som centralenområdet. Närheten till stationen, Nordstan, och Lilla bommen gör utvecklingen logisk. I framtiden kommer Kämpegatan förlängas och bli något av en huvudgata i det nya området. Här har vi jobbat med detaljplan för ett av kvarteren med Exploateringsförvaltningen Göteborg.

Detaljplanens huvudsyfte var att möjliggöra utvecklingen av ett kvarter med bostäder, centrumverksamheter och kontor, inklusive en torgyta. Ett övergripande syfte med planen är att utveckla en attraktiv stadsmiljö med god framkomlighet där gaturummet är anpassat för gående, cyklister bilar. Gaturummet ska samtidigt vara flexibelt för att i framtiden kunna trafikeras med kollektivtrafik.

Byggnadens utformning är vald för att på begränsad yta skapa bra bostäder med verksamheter i bottenplan mitt i en stadsstruktur som just här bildat en plats med fyra framsidor. Konceptet för gestaltningen har varit "En spelare i staden - inte en soloartist".

I projektet har vi arbetat ihop med Exploateringsförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret. Vi har levererat underlag till plankarta, illustrationskarta och planbeskrivning. Vi har också tagit fram dagsljusstudie (VSC-analys) samt illustrationer som visar hur byggnaden kan anpassas efter de lokala politikernas krav på klassisk stil.

Kämpegatan

Boendekoncept för Fastighetskontoret i Göteborg

Småhus med hög exploatering, dessutom i brant terräng. Går det? Ja, med vårt koncept "Göteborgsvillan"!

För att få ihop dessa staplade småhus kombinerade vi två radhus och en enplansvilla till en enhet. I botten hamnar parkering och förråd. Resulatet blir ett mini-flerbostadhus som kan anpassas till terrängen. När flera enheter kopplas ihop med spänger löses även utrymning-, tillgänglighet- och hisskrav på ett resurseffektivt sätt. 

Vi har skissat på konceptet i Kärra och Tuve, båda på Hisingen i Göteborg. 

Göteborgsvillan

Detaljplan för bostäder och centrum

Jörlanda är del av Stenungsunds kommuns strävan mot att växa till 35 000 invånare år 2035. Strategin är att särskilt utveckla tätorter nära kollektivtrafiknätet. Enligt Översiktsplan 2020 förväntas cirka 450 nya bostäder byggas i Jörlanda. 

Detaljplanen för Kyrkeby 3:36 möjliggör förtätning av centrala Jörlanda genom byggnation av flerbostadshus med centrumfunktioner i markplan. Planen innehåller också nya gång- och cykelbanor. Planområdet omfattar ca 3000 m² och inkluderar delar av fastigheterna Kyrkeby 3:36 och 3:34, avgränsat av befintliga fastigheter och väg 574. 

Kyrkeby

Soluret

Kommunens Hus Ale är en byggnad som samlar samtliga kommunala förvaltningar under ett tak. Genom att omvandla redan exploaterad mark i Nödinge centrum skapas en flexibel byggnad som rymmer cirka 500 arbetsplatser. På entréplanet finns öppna ytor med reception, utställningsytor och medborgarservice, medan våning 3–7 huserar kontor för kommunens verksamheter. Mot trafikleden placeras fullmäktigesalen som en central "lykta" och sammanbindande blickfång. 

Konceptet, som vi valt att kalla "Soluret", bygger på att atriumgårdens väggar och golv utgör ett samlande rum med föränderligt ljusspel. Genom att dela upp volymerna i relation till väderstrecken, där den centrala ljusgården förenar inomhus- och utomhusmiljö, ges byggnaden en tydlig identitet. Den övergripande strukturen, baserad på ett ramverk i trä, kompletteras med täta eller glasade element beroende på funktionella behov. Detta möjliggör en byggnad där ingen sida uppfattas som en "baksida", vilket underlättar användningen av både interna och externa utrymmen. 

Utformningen fokuserar också på att skapa väl fungerande samband och god logistik. Runt det öppna atriet organiseras lokalerna så att de tillgodoser både arbetsplatser och externa funktioner. Passagen från pendelstationen ansluts direkt till byggnaden på plan 2, där en sittrappa och en publik foajé bildar en inomhustorgliknande mötesplats. Den planerade utomhusmiljön med välskött vegetation och varierade torgytor bidrar till ett förbättrat lokalklimat och en attraktiv gemensam plats. 

Genom en noggrann planering och tydlig zonindelning visar Kommunens Hus hur modern stadsutveckling kan möta framtidens krav på funktionalitet, flexibilitet och hållbarhet – en byggnad som är utformad för att vara levande och inbjudande under hela dygnet och året.

Kommunens Hus Ale

Stadsutveckling och fysisk planering enl PBL

Det finns ett stort tryck på högre byggnader i Göteborg. Stadsbyggnadskontoret såg möjligheter till flera höghus i Centralenområdet, men för en lämplig utveckling behövdes en strategi när flera kommande detaljplaner skulle sys ihop till en bra helhet.

Syftet med studien var att utreda var tillkommande höga byggnader var mest lämpliga och hur höga. Uppdraget sammanfattades i en rapport med analyser, visualiseringar och strukturplan som sedan legat till grund för utvecklingen av Centralenområdet. Som en del av stadens medborgardialog redovisade What! Arkitektur sin utredning i Älvrummet med öppen diskussion av resultatet.

Höga husstudien

Porten till naturen

Kvarnstensterrassen är ett bostadsutvecklingsprojekt på Kvarnhjulsvägen i Partille, där en tidigare anonym transportsträcka omvandlas till ett tydligt gaturum. Här möts staden och naturen – ett område med skog, klippor och ett rikligt grönt landskap som bidrar till en trygg och inbjudande miljö. 

Projektet initierades 2013 och återupptogs 2021, drivet av ett ökat intresse för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet samt en högre värdering av närhet till naturen. Genom ett skissuppdrag utformades byggnader, landskap med ute- och lekplatser samt gångstråk som tillsammans tillgängliggör naturen och skapar en levande helhet. 

I designen av Kvarnstensterrassen har byggnadsvolymerna trappats i olika nivåer för att passa med den omgivande småhusbebyggelsen. I två etapper placeras 7+5 punkthus längs bergets fot, vilket formar en uppbruten kvartersbild med tydligt definierade områden. Generösa terrasser ger de boende nära kontakt med trädtopparna och bidrar till att skapa villa-lika kvaliteter i en flerbostadshusmiljö. Utformningen minimerar ingreppen i landskapet, samtidigt som den skapar ett sammanhängande gaturum där funktion och estetik samspelar. 

Området kompletteras med gemensamma utevistelseytor, där befintliga lekplatser och stigar rustas upp och integreras med nya rekreationsytor, exempelvis boulebana, arboretum eller utegym. Kvarnstensterrassen delas in i tre karaktärsområden – "Parken" i dalen, ”Gräddhyllan” med terrasser samt "Berget" med den vilda naturen - vilka alla förenas av en gemensam grönska och förbättrade kopplingar till den omgivande naturen.